Dagen började relativt bra, kom upp i tid, packade ner det sista o gjorde mig iordning, gick ut till bussen i god tid så jag inte skulle behöva stressa för det orkade jag inte.. Står och väntar, blev lite väl tidig, bussen skulle inte gå förrens efter en kvart, sätter mig utangör en port där med musik i öronen och håller på att skita ner mig när en kille plötsligt dyker upp bredvid mig xD *Magic!* haha, ajja, sitter där en stund till o njuter av solskenet, ser hur en buss är på väg ut i stora rondellen reser mig o börjar förbereda väskorna...men den körde runt hela rondellen o svängde av mot Örebro, så fick lite "wtf" känsla, o funderade på vad det var för buss som åkte den vägen.. Ajja, klockan är 10.35, bussen ska gå från busstationen nu, borde se den inom en minut...minutrarna tickar iväg o klackan hinner bli 10.40 innan jag ser bussen, o då har jag redan ringt mammao "vad händer om bussen inte kommer?" x) ajja, bussen kör ut från rondellen mot mitt håll..väntar, ser hur bussen stannar vid hållplatsen precis innan..o väntar o väntar o väntar..får panik, ringer mamma efter fem minuter igen och skäller ut bussen till henne genom telefon som om hon ska få den att komma som genom ett trollslag x) men det funka, för när jag pratat med henne cirka tre minuter börjar bussen äntligen åka igen, så det var strax över tjugo minuter kvar tills tåget skulle börja åka, känner hur stressen svider i magen, sitter som på nålar på bussen, skiter i att betala för gick på bak, dörren i fram var trasig, tyckte inte att länstrafiken förtjänade det som gav mig panik, ringer efter en stund upp Mella o börjar fundera seriöst på om jag kommer hinna med tåget för bussen stannar och massor av människor går på.. (okej, var väl typ bara max 6 st men ändå! x) fortsätter prata med Mella o säger att jag inte kommer hinna med tåget, men både hon o Iwan sa att jag skulle göra det xP så springer typ av bussen sen, rädd för att tåget skulle gått eftersom jag inte sett någonting i den lilla "boxen" eller vad man ska kalla det, men sen såg jag att det var människor där, så hann med tåget med 30 sekunders marginal! Puh! Tyckte inte om den panikkänslan..  fick ringa mamma o tala om det med så hon slapp oroa sig :) så småjobbig morgon! sen kom jag fram, träffade Mella o Iwan :) gick o dumpa väskorna hos henne, träffade hennes systers nya hund, o gick sen o hälsade på hennes hunds valpar <3 blev totalt kär, någon som vill köpa Saade åt mig? (A) sen gick vi o hämtade mina väskor o sen Milo <3 o gick o satte oss vid träffpunkten o snackade massor, åt kebabrulle o glass o mös i solskenet sen kom Jaana o hämtade mig, o när man kom hit slappade jag i soffan en stund, hittade mig ett par nya mjukisbyxor ;) o sedan blev det lax till middag :D Mums! O nu ligger jag här :) Blir snart ännu en glass ;) o lägga mig tidigt för är pisstrött xD

Dag 07 - Min bästa vän
Är Mikaela Lisa-Marie Eriksson, född fyra dagar efter mig så vi brukar säga att vi är tvillingar med olika föräldrar och fyra dagars mellanrum <3 Jag hatar att vi bor så långt ifrån varandra så vi inte kan träffas så ofta, men det underbaraste är, att även om vi inte träffas eller knappt pratar på flera månader, märks det inte på våran vänskap, det känns som om vi träffades igår, vi har bara väldigt mycket att prata om <3
Hon är den underbaraste människan jag känner. Jag kan vara hur nere som helst, några meningar från henne, och jag är på topp igen. Ingen människa kan få mig att skratta och le som hon gör. Hon är den systern jag aldrig fått. Vi har haft ett stort bråk, men ingen av oss kommer ihåg riktigt hur länge vi var ifrån varandra eller hur vi blev sams,  men att vi blev sams igen var det bästa som hände <3 Det finns inget jag inte kan göra eller prata med henne om, vi har inga hemligheter för varandra. Dessutom har hon en underbar son, som är min gudson, finns ingen jag varit stoltare över än han <3 Och speciellt att höra vilka framsteg han gör.. Som idag när vi var ute, så fick jag höra han säga vovve, jag flinade som en fåne och klappade händerna för jag blev så stolt <3
Jag har svårt att beskriva med ord vilka underbara människor de är, och hur mycket jag älskar dom. Men de är mitt allt verkligen. Tittar varje dag på min tatuering och den får mig att tänka på Mella eftersom den representerar vår 6 år långa vänskap (och dessutom att min gudson är lite sadistisk ;).
Men, jag ger er mitt hjärta och vänskap livet ut, finns alltid här för er <3